Snart. Här.
"Mallis" -97 med Fleppe och Jannika
Slutsomnarr kan stolt stolt presentera Fleppes semesterminnen lagom till 10-årsjubileet av hans hemsida. Fleppe gjorde det enda raka. Han tog med sig kärringen till Mallis och nu så här med facit i hand kan man säga att det var det bästa han hade kunnat göra.
"Mallis" -97 med Fleppe och Jannika
Fleppe vem är det kanske du undrar? Klicka här så kommer du till min egna hem sida!
Fleppe´s hem sida är under konstruktion sedan 1999.
"Mallis" -97 med Fleppe och Jannika
Fleppe vem är det kanske du undrar? Klicka här så kommer du till min egna hem sida!
Fleppe´s hem sida är under konstruktion sedan 1999.
 |
Här är några bilder från när jag och kärringen var på "mallis".
obs!"censur" på vissa av bilderna...
Vi drack RedBull och vodka och bärs såklart och käkade caprischosa. Det smakade inte lika gott som på Lilla Paradis i Mora. Jannika min "kärring" brände sig första dan! Vi köpte sovenirer. dockor och små minitayr flaskor av kända öl märken och sprit märken. Jag köpte ett smycke en äkta hajtand.
Sen var det kareoke på "Clubb Viking". Ägaren var en norrman han var
stört skön och bjöd på Hot shots. Är det fest eller är det party ropa vi haha!
Ja nu är man tillbaka i "Svedala" och knegar igen. Jannika saknade vår katt "Murvan" så det är klart hon var glad att va tillbaka.
När vi kom hem hade det kommit en ny "Sagan om Is folket" från Månaden´s Bok. Bara en sån sak!
Röster om slutsomnarr
Kära vänner!
En vecka har gått sedan slutsomnarrs bejublade premiär. Mängder av personer har hört av sig med respons och tidningarna har skrivit recensioner. Många negativa, och några ännu mer negativa.
Några röster ur brevskörden och pressklipp:
”Tankarna går osökt till giganter inom branschen som Springsteen och Dylan” – DN Kultur
”Ett stort knippe rosor till slutsomnarr för att han hjälpte oss när vi hade fått punktering på E6 södergående en regning torsdag i april” – Rutger och Kerstin Muppefjun, Kortedala
”This is the end of humour as we know it” – The Times
“Högerns nya humorsatsning är ytterligare ett slag mot den som redan ligger” – Proletären
”Kanske ett av 2000-talets viktigaste bidrag till Baile Funk-scenen” – Nöjesguiden
”Vilken skrattfest! Det blir fem solhattar av fem möjliga!” – Falköpingskuriren
”slutsomnarr har alla möjligheter att ta hem Stora Journalistpriset” – Resumé
”Så jävla ofräscht!” - Ebba von Sydow
”Jag vill ge ett stort knippe RIS till slutsomnarr! Så illa behandlad som jag blev på Toys´R`Us förra onsdagen har jag aldrig varit med om tidigare!” – Skattebetalare
”Vi vill på förekommen anledning påminna de boende om att det INTE är tillåtet att bajsa i centrifugen – Margareta Jönsson, Områdeskontoret”
”En levande legend” – Svd kultur
”Kawaii!!!” - Tokyo Popstar
”Magnifique extraordinaire!”- Le Monde
”Det är med både sorg och bestörtning som jag bevittnar detta intellektuella moras som har blivit effekten av det allt mer utbredda bloggandet. Jag tror att det är farligt, mycket farligt.” –Göran Persson, f.d. statsminister
“Supoj saenla suphanburi slutsomnarr thaksin shinawatratheera haocharoen! Minthrasak!” –Bangkok Post
”Jävla sopa!” – Lasse Anrell
En sammanställning av Guillous samtliga krönikor
För att spara lite tid åt er har jag gjort en sammanställning av Jan Guillous samlade krönikor i Aftonbladet 1989-2007.
Det ytterst påtagliga faktum att herrar Bush och Blair hade detaljkännedom om palestinska underrättelseofficerares arbetsmetoder, och icke desto mindre amerikanska och därmed israeliska terroristiska handlingar, med benäget stöd från vår malligaste morgontidning, ger vid handen somliga räknenissars amatörmässiga, för att inte säga brottsliga jakt på terrorister, inbillade eller verkliga sådana. Ehuru sin kulöra uppenbarelse till trots är herrar Abidi och Muhammad svenska medborgare och till somliga svenska tangentbordsrasisters och vår malligaste bombliberala morgontidning förtret ska de enligt all rimlig logik hemtransporteras och belönas med med Hans Majestäts Konungens medalj för tapperhet i fält. För om herrar påstådda terrorister - alltså svenska hjältar - nonchaleras av bombhögern bör det ses som ett bevis på rasism grundat på hudfärg och religion. Det fiffiga är dock justitiemordsminister Bodströms övervakning av somliga påstådda terrorister, ehuru Al-Quaida inte existerar annat än i nämnda statsråds fantasi. Hets mot folkgrupp således och därtill ett utomordentligt folkpartistiskt sådant, till yttermera visso en ironiskt elegant kommentar till det Moselvin som bäst lämpar sig till rådjur skjuten med svensk försvarsmakts numera utgångna automatkarbin 4. Ehuru det komiska i att använda den för allmänheten kända ammunitionstypen 7.62, icke desto mindre utan en viss kännedom om socialdemokratiska och därmed möjligen också låtsasadliga jaktseder, är därmed prov på grov brottslighet. Rådjur, alldeles oavsett de utgör våra allra flitigaste terrorister, nämligen det israeliska flygvapnet, och därmed ledarskribenter ur bombhögern, förtjänar endast att tagas av daga av halvmantlad ammunition i kaliber 5.56, alla övriga militära traditioner borträknade. Jaktbrott således, och därtill ett alldeles utomordentligt folkpartistiskt sådant.
Det ytterst påtagliga faktum att herrar Bush och Blair hade detaljkännedom om palestinska underrättelseofficerares arbetsmetoder, och icke desto mindre amerikanska och därmed israeliska terroristiska handlingar, med benäget stöd från vår malligaste morgontidning, ger vid handen somliga räknenissars amatörmässiga, för att inte säga brottsliga jakt på terrorister, inbillade eller verkliga sådana. Ehuru sin kulöra uppenbarelse till trots är herrar Abidi och Muhammad svenska medborgare och till somliga svenska tangentbordsrasisters och vår malligaste bombliberala morgontidning förtret ska de enligt all rimlig logik hemtransporteras och belönas med med Hans Majestäts Konungens medalj för tapperhet i fält. För om herrar påstådda terrorister - alltså svenska hjältar - nonchaleras av bombhögern bör det ses som ett bevis på rasism grundat på hudfärg och religion. Det fiffiga är dock justitiemordsminister Bodströms övervakning av somliga påstådda terrorister, ehuru Al-Quaida inte existerar annat än i nämnda statsråds fantasi. Hets mot folkgrupp således och därtill ett utomordentligt folkpartistiskt sådant, till yttermera visso en ironiskt elegant kommentar till det Moselvin som bäst lämpar sig till rådjur skjuten med svensk försvarsmakts numera utgångna automatkarbin 4. Ehuru det komiska i att använda den för allmänheten kända ammunitionstypen 7.62, icke desto mindre utan en viss kännedom om socialdemokratiska och därmed möjligen också låtsasadliga jaktseder, är därmed prov på grov brottslighet. Rådjur, alldeles oavsett de utgör våra allra flitigaste terrorister, nämligen det israeliska flygvapnet, och därmed ledarskribenter ur bombhögern, förtjänar endast att tagas av daga av halvmantlad ammunition i kaliber 5.56, alla övriga militära traditioner borträknade. Jaktbrott således, och därtill ett alldeles utomordentligt folkpartistiskt sådant.
Akademikerna
Många av oss har mött dem, på universitet, på muggiga pubar, på bokmässor, på tåget (akademiker älskar SJ). Några av oss ÄR akademiker själva, dessa kulturens stöttepelare, Riddarna av CSN-ordern, diskursanalysens förkämpar. Vid en rejäl fördomssession är det viktigt att börja med det ytligaste, nämligen klädseln. Den grupp akademiker som är lättast att identifiera är humanisterna och samhällsvetarna. Det är också denna grupp vi ska kika lite närmare på här, och det är också humanister och samhällsvetare jag avser när jag skriver akademiker. Naturvetare får diskuteras någon annan gång.
Kännetecknande för akademikerns klädstil är försiktigt manifesterande av humanistisk medvetenhet.Unga manliga akademiker, låt oss säga journaliststuderande, har grön arméjacka, röda converse, t-shirt med ”smart” tryck, typ Che Guevara med kambodjansk text, rakat huvud och glasögon med tjocka svarta skalmar. En shemagh eller palestinasjal funkar också vid lite mer festliga tillfällen. Hans kvinnliga motsvarighet har Pippi Långstrump-kängor, svarta trikåbyxor, svart utanpåklänning och hennafärgat hår. En svart sammetskavaj funkar om hon läser litteraturvetenskap C eller fortsättningskurs i romanska språk.
Det är viktigt att inte förväxla ovanstående med aktivistvänster. Nog för att akademikerna ifråga är långt bättre insatta i Marx och världsekonomin än sina otvättade kusiner, men de är ju medelklass och har för avsikt att fortsätta ha det lugnt och tryggt. Inga dreadlocks och gatstenar tack. En t-shirt med texten ”Classwar – probably the best war in the world” utformat som Carlsbergs logga får räcka som provokation. De unga akademikermänniskorna röker det superamerikanska märket Lucky Strike, trots vänstersympatierna, eftersom Belle and Sebastian en gång sjöng om märket. SAMTLIGA unga akademiker UTAN undantag gillar Morrissey.
Den lite äldre akademikermannen har en sliten svart kavaj, svarta manchesterjeans och slitna röda converse. När det gäller t-shirtmotivet funkar Tom Waits eller någon bild ur ”Assar”. Äger akademikern en ”Kafka hade inte heller så roligt” t-shirt så används den. UTAN undantag. Den lite äldre akademikermannen, oavsett ålder, oavsett vad han för tillfället sysslar med, är INTE klar med sin doktorsavhandling.
Den lite äldre akademikerkvinnan (30-40årsåldern) är likadant klädd som sin yngre variant. Det är efter 40-årskrisen som förändringen kommer. Ni vet vad jag talar om. Bronsssmyckena. Den medelålders akademikerkvinnan bär bronssmycken. Om hon inte bär bronssmycken så bär hon bärnstenssmycken. Till detta har hon linnekläder i en mängd olika varianter. Byxkjolar, klänningar, tunikor (OBS VIKTIGT!) och olika sorters sjalar. Stilidealet är vikingatida bröllopsklädsel parat med marockansk ökenromantik.
Slutligen, hur ser då den medelålders akademikermannen ut? Precis som sin kvinnliga motsvarighet bär han gärna linneklädsel. Nedstoppad skrynklig grå linneskjorta (polotröja på vinterhalvåret), mossgröna manchesterbyxor. På sommaren är det självklara valet en lätt sliten ljus linnekavaj, och på självaste midsommar toppar han med en blomsterkrans i håret.
Kännetecknande för akademikerns klädstil är försiktigt manifesterande av humanistisk medvetenhet.Unga manliga akademiker, låt oss säga journaliststuderande, har grön arméjacka, röda converse, t-shirt med ”smart” tryck, typ Che Guevara med kambodjansk text, rakat huvud och glasögon med tjocka svarta skalmar. En shemagh eller palestinasjal funkar också vid lite mer festliga tillfällen. Hans kvinnliga motsvarighet har Pippi Långstrump-kängor, svarta trikåbyxor, svart utanpåklänning och hennafärgat hår. En svart sammetskavaj funkar om hon läser litteraturvetenskap C eller fortsättningskurs i romanska språk.
Det är viktigt att inte förväxla ovanstående med aktivistvänster. Nog för att akademikerna ifråga är långt bättre insatta i Marx och världsekonomin än sina otvättade kusiner, men de är ju medelklass och har för avsikt att fortsätta ha det lugnt och tryggt. Inga dreadlocks och gatstenar tack. En t-shirt med texten ”Classwar – probably the best war in the world” utformat som Carlsbergs logga får räcka som provokation. De unga akademikermänniskorna röker det superamerikanska märket Lucky Strike, trots vänstersympatierna, eftersom Belle and Sebastian en gång sjöng om märket. SAMTLIGA unga akademiker UTAN undantag gillar Morrissey.
Den lite äldre akademikermannen har en sliten svart kavaj, svarta manchesterjeans och slitna röda converse. När det gäller t-shirtmotivet funkar Tom Waits eller någon bild ur ”Assar”. Äger akademikern en ”Kafka hade inte heller så roligt” t-shirt så används den. UTAN undantag. Den lite äldre akademikermannen, oavsett ålder, oavsett vad han för tillfället sysslar med, är INTE klar med sin doktorsavhandling.
Den lite äldre akademikerkvinnan (30-40årsåldern) är likadant klädd som sin yngre variant. Det är efter 40-årskrisen som förändringen kommer. Ni vet vad jag talar om. Bronsssmyckena. Den medelålders akademikerkvinnan bär bronssmycken. Om hon inte bär bronssmycken så bär hon bärnstenssmycken. Till detta har hon linnekläder i en mängd olika varianter. Byxkjolar, klänningar, tunikor (OBS VIKTIGT!) och olika sorters sjalar. Stilidealet är vikingatida bröllopsklädsel parat med marockansk ökenromantik.
Slutligen, hur ser då den medelålders akademikermannen ut? Precis som sin kvinnliga motsvarighet bär han gärna linneklädsel. Nedstoppad skrynklig grå linneskjorta (polotröja på vinterhalvåret), mossgröna manchesterbyxor. På sommaren är det självklara valet en lätt sliten ljus linnekavaj, och på självaste midsommar toppar han med en blomsterkrans i håret.
Snask som på mormors tid
Förr i tiden, på mormors tid, var hette godiset "snask" och var ganska äckligt, samt hade konstiga namn, typ "Fikus-kyssar". Man kan tänka sig att det kanske var rostad marsipan doppad i sirap eller nåt.
Packa balle:
Jag tänker mig en fest i en studentkorridor i typ Luleå med bara fula killar och en ful tjej som går hem tidigt. De killarna i det trånga lilla studentrummet "packar balle". Haha ja jävlar vad jag garvade åt det igår natt (när jag var ensam hemma).
Kontaktannons
Är en 56-årig lastbilsschaffis från Mölndal som gillar flintastek och porr. Vill du flytta in i min mexitegelvilla med mig och mina fyra schäferhundar? Du kan få laga mat, tvätta och städa. På fredagarna blir det "fredagsmys" med vitt vin och räkor! Låter la gött va?
Svar till:
Tro på kärleken
Svar till:
Tro på kärleken
En legoknekts dagbok 1962
2 mars 1962När du läser det här är jag redan halvvägs till Brazzaville, med en miljon dollars, amerikanska dollars, i bagaget.
Denna enorma förmögenhet ska jag använda för finansiera och utbilda guerillas i kampen mot LeClerc, ett franskt skogsbolag. Att jag bara för ett halvår sedan, fast i Tanzania, arbetade för samma företag för att bekämpa Mau-Mau-guerillas är inget jag bekymrar mig över.
Jag är iklädd vit linnekostym, svarta loafers och brun polyesterskjorta. Min lugg är tjock av pomada och min haka ser ut som en pung. Jag bär klackring och scarves. I min sportbag av märket Puma Rekord har jag en sportjacka i khaki, en flaska Jim Bean och tre limpor Benson & Hedges. Längst ner ligger min trogna Browning.
Det första jag gör när propellerplanet (efter 12 mellanlandningar och jag tillbringat tiden med att supa, röka och flirta med flygvärdinnorna genom att örfila dem och nypa dem i rumpan) anländer i Kongos huvudstad, är att söka upp en pressbar där jag kan fortsätta supa tillsammans med brittiska utrikeskorrar. Vi skålar för Drottningen och Imperiet. På natten har jag feberdrömmar om djungeltrummor och gevärspipor. Kackerlackor stora som katter springer över golvet och takfläkten surrar.
Naturligtvis duschar jag inte på morgonen utan skvätter istället ett par droppar starkt doftande Brut på halsen och tar en stadig grogg. Jag går ner till lobbyn, och örfilar ett par kvinnor på vägen.
Efter frukosten som består av ytterligare tre groggar, två paket Benson & Hedges och ett stekt ägg så hyr jag en jeep under falskt namn. Jag kör bort från den smutsiga, larmande staden och in i mörkrets hjärta...
Notis ur lokaltidningen "Vi i Linné" (Augustinumret 2003)
Sandra Andersson och Brigitte Darcy gifte sig i Slottskogen den 13 juli i år.
Masthuggets två piggaste 104-åringar gjorde äntligen slag i saken och bytte ringar under en enkel cermoni vid Slottskogens säldamm.
-Skönt att äntligen träffa någon på ålderns höst säger Sandra, ej ännu färdigutbildad u-landsfotograf
Masthuggets två piggaste 104-åringar gjorde äntligen slag i saken och bytte ringar under en enkel cermoni vid Slottskogens säldamm.
-Skönt att äntligen träffa någon på ålderns höst säger Sandra, ej ännu färdigutbildad u-landsfotograf
Resedagbok i Bysans 8/10 1911
8 oktober 1911Jag dras med en illasinnad klåda i stjärten. Expeditionens läkare, Doktor Montgomery, ordinerade en hästkur bestående av vinäger och pepparrot, men det blev bara värre. Det står helt klart att han är en förrädare. I morse, när doktorn var ute på en ridtur, letade jag igenom hans resekoffert. Där fann jag två opiumpipor, ett par pantalonger, en uppstoppad pygmé, en torkad sjöhäst och en lösmustasch av yppersta danska kvalité.
Jag misstänker även att fröken Jensen, expeditionens sekreterare, är en del av konspirationen. I går hade hon tagit fyra skålpund ärtsoppa istället för den ransonerade mängden av tre skålpund. Den sluga fittan!
Ali Babas skatt visade sig vara en stor besvikelse. Den bestod endast av ett dussin kopparmynt och en gammal oljelampa. Ali Baba själv levde inte alls upp till legenden. Han satt och rökte hasch-hisch och spelade domino med resten av rövarbandet, som för övrigt bestod av en samling spetälska dagdrivare och en dvärg vid namn Lysander.
Ali Baba visade dock intresse för unge herr Sampson, expeditionens fotographör, och hans fotographiska apparater.
Expeditionens nästa mål är ingenjör Hadrianus hasch-hischfabrik i Baghdad, och i december räknar vi att ha kommit fram till expeditionens slutmål; Palats Figaro, en överdådig pojkbordell i Calcutta.
Adijöeu!
von Ollonstång Pompe
Resedagbok i Bysans 4/8 1911
4 augusti 1911
Vi är alla mycket törstiga. Bärarna har lämnat oss, och vår tolk och vägvisare Mustafa påstår att onda andar har förgiftat mulåsnorna. Igår nådde vi Bysans trädgårdar, där vi köpte kummin, silke och andra livsnödvändiga varor för våra sista floriner. Vi har stiftat bekantskap med en dryck som ottomanerna kallar ghaffe ellerkaffe. Det är en livets dryckjom som skänker välbefinnande och illustert beteende.
Imorgon når vi bergen, där vi skall söka finna Ali Babas rövarband, som ju sägs ha oändliga skatter gömda i grottor och tusen jungfrur i de hängande trädgårdarna.
Jag litar inte på expeditionens läkare, Doktor Montgomery. Han dricker mest sherry och svamlar om jättevalar han sett vid Gibraltars kust 1881. Jag har inte mycket krafter kvar.
Eder Äfventyrare
Baron Jacop Henrijk Otto von Ollonstång Pompe
Vi är alla mycket törstiga. Bärarna har lämnat oss, och vår tolk och vägvisare Mustafa påstår att onda andar har förgiftat mulåsnorna. Igår nådde vi Bysans trädgårdar, där vi köpte kummin, silke och andra livsnödvändiga varor för våra sista floriner. Vi har stiftat bekantskap med en dryck som ottomanerna kallar ghaffe ellerkaffe. Det är en livets dryckjom som skänker välbefinnande och illustert beteende.
Imorgon når vi bergen, där vi skall söka finna Ali Babas rövarband, som ju sägs ha oändliga skatter gömda i grottor och tusen jungfrur i de hängande trädgårdarna.
Jag litar inte på expeditionens läkare, Doktor Montgomery. Han dricker mest sherry och svamlar om jättevalar han sett vid Gibraltars kust 1881. Jag har inte mycket krafter kvar.
Eder Äfventyrare
Baron Jacop Henrijk Otto von Ollonstång Pompe
Stockholmarens förberedelser
I Stockholm när man ska gå ut och festa gäller högsta möjliga koncentration på gelningen av håret, men detta kommer knappast som en överraskning. Mitt gelvax heter L´Oreal REMIX och är den starkaste lysande stjärnan på hårproduktshimlen just nu. Enligt texten på burken kan man forma håret "på vilket sätt du vill" och man får en "total struktureffekt". INGEN annan hårprodukt på den svenska marknaden kan leva upp till den standard som jag har på mitt L´Oreal REMIX- vax. INGET annat vax ger mig som konsument samma frihet att själv styla mitt hår för en naturlig men samtidigt hel-ball frisyr.Vad gäller spriten kan jag avslöja att jag hädanefter endast kommer dricka rödvin i absoluta starten på festerna, detta för att eliminera riskerna för spill på mina vita plagg, spill som orsakats av fylla från de föregånde drinkarna/ölen/vinglasen. Följdaktligen kommer kvällen se ut på följande vis:
16.00 Slutar jobbet.
16.15-16.45 En sista touche på min tanning.
17.00 Slänger in ett industrislaktat fjäderfä i ugnen.
17.02-17.45 Sover hårt och koncentrerat. Radiotystnad.
17.45 Sätter på ris.
17.45 Duschar, tvättar håret med nötter och Lego. Gelar. Röjer upp i våningen (3.5 min). Sätter på mig myskläder för att undvika matspill på festkläderna.
18.15 Äter. Dricker två snabba öl, vilket inte på verkar mitt vindrickande nämnvärt.
18.45 Borstar tänderna, tömmer en flarra med obscent dyr eau d´cologne över min St Tropéz-bruna kropp. Packar en väska med det jag ska dricka plus en varm tröja med dragkedja för att undvika att förstöra gelningen vid av- och påtagning. Tar på mig skjortan, för vid det här laget har kroppstemperaturen stabiliserat sig efter duschen och jag riskerar inte längre att få med mig två cd-skivor under armhålorna (cd-skivor som jag dessutom inte ens kan spela).
18.50 Avgår från Karlaplan medan jag öppnar en tredje öl.
19.00 Anländer pigg och fräsch till kvällens festiviteter.
Utdrag ur "Der Scheisse-arkive", VVS-branschens facktidning.
Utdrag ur "Der Scheisse-arkive", VVS-branschens facktidning.I detta nummer: recension av toaletter.
#899
Antalya International Airport, Turkiet.
Luftigt, ja rentav lite småkallt. Skinkorna vill gärna knottra sig efter en första testomgång. Sprickor på vissa delar av kaklet (för övrigt Mediterrenian Standardserien, No 12 mattvit). Spolfunktionen lämnar en del övrigt att önska. Trevlig och alert städpersonal, dock.
#122
Bräckebyskolan, Göteborg
Kommunal standardanläggning. Inga överraskningar här inte. Tvål och papper väl påfyllt (städförrådet ligger i direkt anslutning till toalettutrymmet), rent på golv, väggar och även tak (ingen självklarhet på alla anläggningar).
Störande dock med stoj och stim utanför dörren. Det inkräktar på den annars ganska avslappnade atmosfären i anläggningen. En eloge dock för de dubbla låsen (ett dörrvred av standardmodell samt den klassiska haspen).
#638
Stugan, Dalsland
Ett tragiskt exempel på hur illa det kan gå när rörmokaren saknar den rätta fingertoppskänslan för hantverket. Hela anläggningen är svårt mögelskadat, vilket i och för sig inte är helt oväntat med tanke på att denna anläggning har mer än 35 år på nacken.
Här krävs krafttag för att överhuvud taget få finnas med i Der Scheisse-Arkive även nästa år.
#1678
Restaurang Kompaniet, Göteborg
Ett riktigt bottennapp! Den klassiska indelningen mellan herr- och damtoalett saknas här helt. En total brist på respekt för såväl hantverket och klienterna uppvisas. Papper och tvål saknas, och det finns inte ens en papperskorg (för det obefintliga pappret). Skärpning!
#1331
Östra Sjukhuset, Göteborg
En helt anständig nybörjaranläggning, varken mer eller mindre. Linoleummatta, Gustavsberg-serien, varm/kall-kran. För er teknikintresserade där ute: Systemet är Kärcher 200-serien. K200 har ju varit ute på marknaden ett tag och har blivit av med de flesta av sina barnsjukdomar vid det här laget. Ett pålitligt system med en gigantisk reservdelsmarknad!
Papper samt tvål finns på plats, och papperskorgen är inte överfull. Ett tips: satsa på en billig och stryktålig blandkran, så åker betyget upp ytterligare ett snäpp!
#493
Fredriks farsas lyxvilla, Stockholm
Här snackar vi lyxanläggning! Guldpläterad blandkran (Aga Khan-serien, tyder på klass!), blankvitt kakel, klassisk musik i osynliga högtalare, nytvättade frottéhanddukar, rubbet! Det är anläggningar som dessa som gör det här jobbet meningsfyllt! Ett plus för det uppvärmda golvet och luften som håller HÄRLIGA 27 grader. Detta ger mersmak, keep up the good work!
#999
Roslagens Luftvärnsregemente, Norrtälje
En proffsanläggning. Hela systemet andas effektivitet och god planering. Det är ett enormt lättskött system ur 400-serien. Branschjätten Kärcher har ju genom 400-serien profilerat sig som ett högkapacitetssystem. Med Kärcher i rören kan man lätt ha en genomströmning av 50 sprängnödiga värnpliktiga i timmen.
Enda nackdelen är den något anonyma atmosfären, men man kan inte både lägga kakan och ha den kvar, som vi säger i branschen!
Slut på utskrift
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)